Jag lever för det jag har och det jag strävar efter, om jag bara såg mitt förflutna skulle jag ha fallit för länge sedan, jag lever för det och dem jag älskar. Jag orkar kämpa mig igenom högar av skolarbete tack vare små gyllene händelser som lyser upp vardagen. Människorna runt om kring mig är idag handplockade och resten har blivit bortsållade, jag blev sårad för många gånger och lärde mig att alla människor inte går att lita på, trots det vill jag se det bästa hos alla.

Min styrka får jag av min familj, av min mamma som alltid tror på mig och min syster som alltid vill mig väl och som tar varje chans hon får till att visa det. Jag älskar er.

Kärleken ger Josef mig, min stöttepelare här i livet som har hjälpt mig igenom så mycket och visat mig nya vägar, alternativ och synsätt. Han gav mig en helt ny chans och fick mig att tro och börja leva på riktigt igen. Jag är skyldig honom mer än jag någonsin kan ge tillbaka. 2 år och tre månader har det varit vi. Vi har älskat varandra i nöd och lust och gått igenom svåra stunder tillsammans, men vår kärlek har iallafall hittills varit tillräckligt stark för att kunna överleva alla bråk och dispyter, alla misstag och MIG. Jag älskar dig.

Mina bävrar är mina bästa vänner, Sara och Pws, ibland kan vår vänskap verka ytlig och konstig, men under ytan gömmer sig så mycket mer, precis som det brukar vara. Vi höjer röster och retar varandra, men det är vårt sätt att bry oss... Vi har bara känt varandra i nästan två år, sedan vi började gymnasiet den 14 augusti 2006 men vi har redan gått igenom och lärt varandra så mycket. Vi är tre olika individer och vi ger och tar, precis som det ska vara. Tre är ett udda tal och det är det som gör oss unika. Vi är PMS och kommer alltid vara det, jag vet att det låter som en klyscha men den här gången menar jag det på riktigt. Jag har förlorat alldeles för många människor redan, så de jag har nu, håller jag hårt i. Jag älskar er, utan er går det inte ihop.

Det jag får ytterligare styrka och mod ifrån är fotograferandet och musiken. Jag har miljoner favoritlåtar och alla de betyder någonting speciellt. När jag fotar eller lyssnar på musik kan jag fly till min egen värld där jag känner mig trygg med att känna och uttrycka alla sorters känslor, känslor som man ibland brukar försöka tränga undan...

Jag har klarat mig igenom livet med hjälp av så många, alla mina djur, min ridlärare som alltid berömde mig och som fick mig att utvecklas så enormt på bara några år, min mormor, min familj, min Josef, alla vänner jag har och har haft... alla. Även de som tog mer än de gav, även de människorna lärde mig något och det har gjort mig till den jag är idag.

/mathilda josefina