min, inte så starka sida, eller vad säger ni?

Behöver jag ens förklara, att det ser FÖRJÄVLIGT ut i mitt rum? Helt jävla katastrof! Och när mina vänner och min pojkvän kan skriva på min TV i dammet, och uppmuntrar (läs: skriker på) mig för att städa, då kanske det är dags, eller?
Stockholm vaknar långsamt
Det har varit liiite segt på uppdateringsfronten, förlåt, men jag skyller på... ehm.. mhm... SKOLAN :D, jag, vi har arbeten kvar trots att vi slutar nästnästa vecka och betygen är redan satta. Imorgon ska vi minsann ha ett idrottsseminarium om de nya folkhälsomålen regeringen har tagit fram.... SUCK!
Och eftersom lilla Pws fyllde år igår vill jag säga, grattis i efterskott, även till John. (Jag glömde inte bort en av mina bästa vänners födelsedag nej, hade bara inte tid att uppdatera igår), men nu kanske det är dags att sluta jiddra och börja plugga... Kommer med en bättre uppdatering ikväll, lovar!
ADJÖ
sweet

mjuste!
let the wind blow them away

jag ♥ musik

Jag älskar musik mer än någonting annat i livet tror jag. Det är mitt liv, min luft och min kärlek, utan den skulle jag inte klara mig igenom livet. Nu tänkte jag ge er en liten 20-top lista på några av mina absoluta favoritlåtar och därmed några av mina musiktips, men eftersom jag älskar alla nästan lika mycket är det ingen ordning på dem. :)
1. In Flames - Evil In a Closet
2. Sonata Arctica - Last Drop Falls
3. Journey - Faithfully
4. South - Paint the Silence
5. Smashing Pumpkins - Disarm
6. Within Temptation - Angels
7. The White Stripes - Jolene (live under blackpool lights)
8. The Verve - Bittersweet Symphony
9. Kent - Ensammast i Sverige
10. Crossfade - Cold
11. Kent - Kevlarsjäl
12. Within Temptation - Forgiven
13. 12 Stones - Waiting for Yesterday
14. Coheed and Cambria - Welcome Home
15. Metallica - Turn the Page
16. The Birthdays Massacre - Red Stars
17. Thirteen Senses - Into the Fire
18. Lifehouse - Storm
19. Therapy - Diane
20. Kent - Columbus
(oups, här tog visst listan slut och jag känner att jag absolut inte har fått ner alla, låååååångt ifrån alla)
Jag tror att jag tipsar er om musiktips en annan gång med, så ni kan ju längta till nästa 20-lista :)
the power of IT
Jag vet att jag inte borde, men ändå hamnar jag alltid här till slut, precis när jag verkligen har allt annat att göra. Just nu har jag pluggat historia sedan klockan 9 imorse. Visserligen har jag inte skrivit på min vetenskapliga rapport om rasism och segregation i USA sedan 09.00 men vi kan låtsas som att jag absolut inte har hängt på bloggkoll i väntan på nya inlägg ifrån mina favoriter. Jag tog inte paus för att jag behövde andas, och jag satt absolut INTE och lekte i Photoshop i en timme...!
Så jag känner att det är en aning viktigt att sätta igång och skriva klart arbetet med tanke på att det ska vara inlämnat 00.00, om 5 timmar och 20 minuter....
Adjö!
Jesus Amalia, som Sara brukar säga
Uppdatering: Och inte enda har lämnat en kommentar... Där dog min lycka ;)
got to do
- skriva klart historia arbetet till på torsdag!
- skriva reflektionen i svenska till 22/5!
- jobbintervju 10:50, onsdag
- gymma någon dag, eller simma
the story about the worst Monday of my life
Igår kväll, 22.45 ringde Sara till mig och sa: "Mä, du vet väl om att vi har slutprov i spanska imorgon, och att vi börjar klockan elva?" Jag utbrister i ett hysteriskt skratt för att jag har tröttnat totalt på skiten. Det enda jag orkar tänka på är att jag faktiskt skiter i det här. Jag är en person med ett superminne, jag kommer ihåg mystiska saker om folk som de har berättat men glömt bort, och de blir lika chockade varje gång jag kommer ihåg något de knappt vet att de har berättat. Ja, iallafall, det är alltså första gången NÅGONSIN jag har glömt bort ett stort prov! Visst har jag förträngt oviktiga läxförhör och sådant, men INTE ett slutprov i spanska som mitt betyg mer eller mindre hänger på. Så jag satte mig och panikpluggade mitt i natten för att komma fram till inget särskilt vettigt. Provet gick förövrigt åt helvete, och det var faktiskt inte MITT fel den här gången, trots att jag är typen som alltid skyller mitt misslyckande på andra. Jag kommer aldrig sluta förvånas över lärarnas ursula planering. 1 timme till en läsförståelse där man ska läsa 4 sidor, sammanfatta alla stycken och sen svara på frågor. WTF!? Skrivuppgiften gick helt okej men hörförståelsen gick också åt helvete, jag hörde inte vad hon sa, och jag vet inte om det var någon annan som gjorde det heller....
När vi kommer tillbaka till klassrummet, där vi skulle ha vår RIKTIGA lektion, 20 minuter sena, är det fullt vid vårt PMS-bord och jag får veta att jag minsann ska ha engelska nationella muntligt idag, great, kan dagen bli bättre? Det gick helt okej, men sen var det bara att börja hyperventilera eftersom vi skulle få våra betyg på nationella provet i matte B som var skitsvårt. Jag har heller aldrig haft svårt i matte, fick MVG utan problem i matte A, och övningarna till nationella var inte heller överdrivet svåra, men provet i sig gick åt helvete och i 1 ½ timme satt jag och väntade på mitt IG. Det kändes som domedagen, vilket det kanske även var. Mattelektionen kom och jag kunde inte fly längre, jag var redo att ta min dom. Jag kallsvettades och så fick jag provet, jag vågade inte titta men då hör jag sara säga "du fick g mä", och det är då jag börjar gråta.... av lycka och sorg, skuuumt...
På vägen hem var pendeltågen sena och inställda, fatta känslan av att inte kunna ta sig hem!
Det här var alltså historien om den värsta måndagen i mitt liv. ADJÖ
jag älskar josef..han är mitt liv! (josef tyckte att jag skulle skriva det...) ♥
my light in the dark waters


vår älskade lilla Pws-unge ♥


barely surviving has become my purpose
I am here still waiting though i still have my doubts
I am damaged at best, like you've already figured out
I'm falling apart, I'm barely breathing
With a broken heart that's still beating
In the pain there is healing
In your name I find meaning
So I'm holdin' on
I'm hangin' on another day
Just to see what you will throw my way
And I'm hanging on to the words you say
You said that I will, I'll be ok
The broken lights on the freeway left me here alone
I may have lost my way now, haven't forgotten my way home
gårdagens inlägg som jag helt enkelt inte orkade publicera
Sedan var det dags för Litterär Gestaltning och där hade vi eget arbete i form av novelläsning, så jag satt mest och väntade på att Pws italienska skulle sluta så att vi kunde dra och köpa lunch och sedan dra hem till henne innan vi skulle dra ut på idrottsäventyr.
Vi åkte ut till Hellasgården, men på vägen dit råkade vi ut för en sådan där tunnelbanetiggare, en sådan som lägger ut lappar om att det behöver pengar till att köpa mat till sina barn eller för att hans fru ska kunna studera svenska (?!) men den här gången var det en lapp, med en naken kvinna som hade brännsår på benen och i texten stod det att han behövde pengar till omplantering av hue (=hudtransplantation) och jag och Pws bestämde oss för att ta en sådan där lapp eftersom han lämnade kvar den när han fick bråttom av tåget, för att granska den lite. Och mycket riktigt, hela bilden där han är sitter med den HELT nakna kvinnan, är inklippt och det ser verkligen så fejkat ut. (så det var underligt nummer 2) När vi sitter och väntar på 401.an till Älta, 14:06 från Slussen, torsdagen den 15/5 -2008, ser jag en kille som jag VET jag har pratat med och jag kände igen honom mer än någonsin! Det var jättekonsigt och han tittade på mig och jag är bergis på att vi har träffats förrut...! (fett underligt nummer 3)
När vi var framme skulle vi VANDRA, woho, min absoluta favoritaktivitet! (not) Vi sattes ihop i grupper och fick lite material som vi skulle ha med oss. När vi har gått en stund säger idrottsläraren, "ojojoj, nu är det någon som har brytit benet" och en i varje grupp fick bli offer och vi andra skulle alltså bygga en bår och bära Pws (underligt nummer 4) en lång sträcka. Vi var proffsgruppen som byggde ihop allt på typ tre minuter och sedan fick vi bara vänta på alla andra slöfockar, och jag måste bara tillägga att vår bår var den som var bäst också. Ni skulle ha skrattat lika mycket som jag när vi lastade alla våra väskor och lilla Peewee på båren och bar iväg med henne, det var tyvärr inte lika roligt när Jocke bytte plats med Pws och vi fick bära på 80kg, då trodde jag att jag seriöst skulle DÖ.
Sedan kom vi till en lite bäck med massa lerigt vatten, och vi skulle bygga en jävla bro för att komma över.... (måste jag ens säga att det här är nummer fem?) Men vi fixade det och kom tillslut fram till en plats där vi skulle koka vatten i spritkök och sätta upp ett vindskydd. Några av våra kära klasskamrater passade på att göra hallonté genom att koka vattnet med blad ifrån hallonbuskarna, fett smart (men ändå underligt nummer 6)
Det har varit en grymt rolig och underlig dag, men som tyvärr slutade med att skriva en svenskaanalys om herr Arnes penningar ändå till midnatt....
Ajuste! På vägen hem åkte vi förbi Cirkus Maximus som är i stan de närmsta veckorna och utanför bussen såg vi alla kameler och åsnor stå och beta, det var faktiskt också lite underligt ;)
Sonata Arctica - Victoria's Secret
Life is waiting for the one who loves to live, and it is not a secret...
there is still tomorrow
Hej, sitter och pluggar för fullt. Har en analys som ska in inatt, känns lite jobbigt, men den börjar faktiskt bli klar, helt fucking förvånansvärt med tanke på att jag började vid 18-tiden IDAG. AMAZING!
När jag sitter och pluggar (och alla andra tidpunkter som dagen har) lyssnar jag på musik. Jag lägger in alla tre tusen låtar jag har på datan i en spelningslista och sen bläddrar jag bara förbi de jag inte har lust att lyssna på. Nu dök en låt upp i listan, vars artister jag lyssnade sönder förra sommaren. Lost Prophets.
Här är låten Last Train Home som är ganska så jävla underbar.
Kan även rekomendera:
Wake Up (Make a Move),
Ajuste, mamma har köpt min favoritglass, Cornetto Fruit Disc, så den ligger i frysen och väntar på mig, så det blir glass och sen är det bara att färdigställa analysen av Herr Arnes penningar, adjö
just fake it
Jag undrar verkligen vart det fina vädret tog vägen... Det har varit pisskallt och Stockholm har varit som ett jävla blåshål de senaste dagarna. Jag tänkte, "hmmm, det kommer säkert gå över, snart" men NEJ. Idag började det regna också, FUCK! Självklart är det min vecka att gå ut med hunden så det var bara att dra på sig de nya zebramönstrade stövlarna och knalla ut i regnet med en regnjacka. Jag såg precis ut som ett surt dagisbarn, "hej, femåring" tänkte nog alla andra... Jag tvingade åtminstone ut Josef med mig, så helt ensam var jag inte, och eftersom jag redan såg ut som ett liten snorunge, fick jag agera ut mina känslor som det också, det var iförsig ganska kul :)

måste även erkänna att jag tog tillfället i akt och hoppade i en vattenpöl med mina gummistövlar^^
Skolan idag var TRÅKIG, herre gud vad den var tråkig. Jag och Pws kom till skolan med den nyvakna känslan, vi saknade Sara idag för hon var hemma och låg sjuk, stackare... Men innan jag och Pws hade hunnit sätta oss till ro kom Ivan och Benny och våldgästade vårt bord, och som grädde på moset kommer en überglad och näst intill hysterisk historialärare som meddelar att idag ska vi minsann ha mental träning. Då suckar de flesta i vår klass men det finns de enstaka personer som börjar sprudla av glädje som får dem att rycka i kroppen och utstöta lite små läten av välbehag (?)... Idag skulle vi fokusera på den senaste gången vi hade riktigt riktigt roligt, och de flesta sitter och gör precis tvärtom, ögonen öppna och ber till Gud att det snart ska vara över. Efter 7 olidliga minuter vill läraren självklart berätta om ditt roligaste minne. (NI VILL INTE ENS VETA, jag har aldrig skämts så mycket, och jag ville bara sjunka igenom golvet, så nu glömmer vi det här)
Ja, dagen har varit minst sagt intressant och konstig...
madly
tell me how I'm supposed to breathe with no air
Det gör ont att se hur bra de uttrycker känslan av att förlora någon.
Se videon här!
fo' real!
Nu är dags att ta det här på allvar! Jag har bestämt mig att göra min kära kära bäver Sara till Sveriges nya bloggdrottning och putta ner vår ännu mer kära klasskamrat Blondinbella ifrån tronen, jag hoppas du förlåter oss som Sara tidigare har nämnt :)
Jag är alltså Saras personliga rådgivare och alldeles egna bloggmanager. Det är en ära att ha den titeln och därför kan jag även, när jag jag är på extra bra humör, ställa upp som personlig shoppare och betjänt åt Ässet, snällt va?
För att komma till saken, så har jag iallafall skapat en ny bloggdesign åt den underbara bävern och nu har hon äntligen tagit sig i kragen och skrivit den länge utlovade burkmatsrecensionen! Så nu tycker jag att NI soffpotatisar ska ta ER i kragen och läsa den hysteriskt roliga och mycket seriösa recensionen, där Sara ger burkarna antalet ladybugs de förtjänar. LÄS, ni kommer inte att ångra er!
never say forever, cause forever is a lot
Min underbara klassresa med 9:4 till Ängsholmen som var fullständigt vrickad men samtidigt så jävla bäst!
Spexfotot i nian där vi alla såg ut som mongon, det finns tyvärr och lyckligtvis fortfarande på bild :D
Hur jag kände första dagen på gymnasiet...
och nostalgi i massor!
And here is all of my past.
my passion in life
Min styrka får jag av min familj, av min mamma som alltid tror på mig och min syster som alltid vill mig väl och som tar varje chans hon får till att visa det. Jag älskar er.
Kärleken ger Josef mig, min stöttepelare här i livet som har hjälpt mig igenom så mycket och visat mig nya vägar, alternativ och synsätt. Han gav mig en helt ny chans och fick mig att tro och börja leva på riktigt igen. Jag är skyldig honom mer än jag någonsin kan ge tillbaka. 2 år och tre månader har det varit vi. Vi har älskat varandra i nöd och lust och gått igenom svåra stunder tillsammans, men vår kärlek har iallafall hittills varit tillräckligt stark för att kunna överleva alla bråk och dispyter, alla misstag och MIG. Jag älskar dig.
Mina bävrar är mina bästa vänner, Sara och Pws, ibland kan vår vänskap verka ytlig och konstig, men under ytan gömmer sig så mycket mer, precis som det brukar vara. Vi höjer röster och retar varandra, men det är vårt sätt att bry oss... Vi har bara känt varandra i nästan två år, sedan vi började gymnasiet den 14 augusti 2006 men vi har redan gått igenom och lärt varandra så mycket. Vi är tre olika individer och vi ger och tar, precis som det ska vara. Tre är ett udda tal och det är det som gör oss unika. Vi är PMS och kommer alltid vara det, jag vet att det låter som en klyscha men den här gången menar jag det på riktigt. Jag har förlorat alldeles för många människor redan, så de jag har nu, håller jag hårt i. Jag älskar er, utan er går det inte ihop.
Det jag får ytterligare styrka och mod ifrån är fotograferandet och musiken. Jag har miljoner favoritlåtar och alla de betyder någonting speciellt. När jag fotar eller lyssnar på musik kan jag fly till min egen värld där jag känner mig trygg med att känna och uttrycka alla sorters känslor, känslor som man ibland brukar försöka tränga undan...
Jag har klarat mig igenom livet med hjälp av så många, alla mina djur, min ridlärare som alltid berömde mig och som fick mig att utvecklas så enormt på bara några år, min mormor, min familj, min Josef, alla vänner jag har och har haft... alla. Även de som tog mer än de gav, även de människorna lärde mig något och det har gjort mig till den jag är idag.
/mathilda josefina
falling rain - crashdïet
With the addict and the deadbeats
Just another hopeless teenage tradegy
Sell it all to a perfect stranger
All the trix have begun to change her
Daddy's girl has become someone elses fantasy
She's a midnite company provider
All the johns wait in line to try her
At the end of the rainbow there's no gold
Cause they're all just drunk with power
They can rent her by the hour
It's her only shelter from the cold
min favoritglass

om det här bara är en säsongglass som aldrig mer kommer åtekomma till gblådan i affären, kommer jag bli väldigt väldigt väldigt väldigt väldigt väldigt LEDSEN! Tänk att jag kan bli så lycklig av att ha hittat den perfekta glassen :D
blackbird fly away
