someday?
placebo's running up that hill äger, men de har även gjort många andra bra (superbra) låtar som jag vet att många inte kommer veta ett skvatt om, men nu när running up that hill var med i oc. så kommer alla vara "åååh" men ingen vet egentligen något om grundkonceptet. har hänt många ggr förr och kommer hända igen. tråkigt det där när favoritbanden spillras sönder till fjortisfavoriter.
it smells like teen spirit
I tisdags var det PANIKDAGEN, vilket det itne blev så mycket panik av trots allt. Vi skulle alltså simma med klass sp1b och det har precis varit jul och man är allmänt vinterblek och vi i "töntgänget" gick runt och ojade oss lite för vår egen skull. Men efter att ha visat hjärt- och lungräddningen för (hjärnsläpp, vad heter han!) idrottläraren med fett heta bröstmuskler (dock inte snyggare än josefs, ^^) så fjantade vi oss lite.
Vi upptäckte att vårat smeknamn på ellinore2 (hon kom in som två i klassen av de två ellisarna vi har i "töntgänget") stämmer riktigt bra faktiskt. SEG-ELLI :) Alla andras tid i rutschkanan ligger på ungefär 8-10 sekunder men inte Seg-Ellis. Hon tar sin tid på sig och kommer till slut ner på tiden 16.27 (hur lyckas man?), det kan man kalla seg-elligt :) Hon gjorde förövrigt ett härligt magplask också men det kanske skulle förbli hemligt.
Imorrn blir det singstar och middag hemma hos peewee om jag lyckas bli frisk till dess. HOPPAS HOPPAS HOPPAS. Det blir galet och kommer låta falskt som satan but hey, let's just call it teen spirit.

I don't wanna face this world all alone, cause without you I'm incomplete
PART 1
2007 är här och mina nyårslöften skiter jag fullständigt i eftersom jag inte tänker vara bunden till något. Jag är ung, vild och galen och har hela livet framför mig. Jag har underbara vänner som jag aldrig hinner träffa ordentligt och en världsbäst pojkvän som jag kommer vara tillsammans med så länge vi båda vill. Jag har helt enkelt slutat grubbla på mina problem ifrån det förflutna och självklart kommer jag få fortsätta brottas med några av dem men låt oss säga att jag helt plötsligt har fått en mer positiv inställning till livet. Jag låter livet komma och gå som det vill och skiter i resten. Det blir trots alls inte bättre av att man försöker styra allt, då blir det helt plötsligt bara tråkigt. Jag har alltså inga planer alls för 2007 förutom att göra det bästa eller värsta av varje situation, jag tillåter mig själv att både falla sönder ibland och sprudla av lycka för det är JAG och jag behöver en mix av allt i livet.
Självklart hoppas jag att jag en dag skaffar barn och gifter mig och hela paketet men inte än. Inte än.
Skolan går alldeles utmärkt och jag gör mitt bästa. Jag behöver inte kämpa för mvg i ämnen jag inte kan få det i, eller att säga att jag är världens käraste person med ett förhållande som är underbart varje dag och som kommer bidra till förlovning och framtid. För jag lever här och nu, jag kan lika gärna dö imorgon och då kan jag iallafall säga att jag gjorde precis det jag ville i livet. Jag är Mathilda Josefina som lever för musiken, kärleken, ögonblicken och hoppet.
PART 2
Nyår spenderades på lite olika ställen. Först var middag med familjen, efter det, vid 21 tiden gick jag hem till Josef för att vara lite med hans familj och släktingar. Och ännu senare mötte vi upp alla dvs. Fåret, Johanna, Rebecca, Richard, Mark, Johan, Martin, John, William, Kim, och Risi. Vi åkte med pendeln in till stan och sedan vidare till slussen. Några av oss skilldes åt och vi tappade bort varandra men själv stog jag med det äldre killgänget (josef, william, kim och risi) och med de två paren (johanna&fåret, rebecca&richard) och så självklart Mark :)
Vid slussen hade det samlats en hel del människor och det utbröt kaos någon gång efter tolvslaget eftersom fulla människor började fyra av raketer som hamnade lite här och var och vid halv ett tiden bestämde vi oss för att börja dra oss därifrån för att sedan åka hem eftersom ingen av oss kände någon större lust att fortsätta driva runt. Vid tunnelbanan kom vi inte ner eftersom det var risk för nedtrampning och på väg ut ifrån trängseln fick richard en smällare vid örat men det ordnade sig iallafall. Vid Mariatorget åkte vi tillbaka till centralen och tog därefter ett extra insatt tåg hem. Eftersom bussarna hade slutat gå fick vi vandra hem ifrån Barkarby men 30 minuter senare var vi hemma hos mig och några timmar senare gick jag och josef och lade oss för att sova :)


