You're not the only ones
Jag blir så less på alla dessa fördomar som finns idag.
Jag är inte oskyldig, innan jag började i min nuvarande klass hade jag fördomar mot folk som kanske hade det lite bättre ställt med pengar än jag. Men jag gav dem en chans och de flesta är jävligt okej faktiskt :) Självklart har jag märkt att jag har haft rätt i andra fall om andra människor men ändå.
Det jag känner mig mest ledsen för är alla fördomar mot så kallade "blattar" & "förortsbor" (dvs. exempelvis blåa linjen) och EMOs. Ja, jag har bott och växt upp i Akalla och min instinkt säger att jag ska försvara mig själv, men det är inte bara därför. Jag tycker helt ärligt inte illa om någon om jag inte har en anledning till det. Men jag ska berätta en sak. Under min uppväxt lärde jag känna så många underbara personer spelar ingen roll om de är invandrare eller inte, och där kände jag mig mer hemma än vad jag nånsin har gjort någon annanstans. Självklart är det mycket kriminalitet men det är det på många andra ställen också, och det handlar inte om vart man är född utan hur man är som person.
EMOs är inte att skära sig själv, lyssna på Kent eller My Chemical Romance. Jag känner folk som hatar kent men som fortfarande skär sig och är underbara personer och jag känner folk som är precis tvärtom. Älskar kent men som aldrig ens skulle kunna tänka sig att skada sig själva.
Jag själv skulle aldrig uttrycka mig med orden EMO för jag vet inte exakt vad det hela handlar om. (någon för gärna förklara för mig) Jag tycker det är "fel" att skära sig OCH bara tycka synd om sig själv, liksom bara se det mörka i livet. Jag tycker däremot inte att det är fel att skära sig. Jag vet hur det är när ilskan eller sorgen inte har någon annanstans att ta vägen, jag har stöttat vänner till 100% som har varit i den sitsen och många av dem har verkligen förklarat för mig hur det känns och jag tror dem. Jag blir arg och ledsen när jag hör sånna saker, mitt hjärta går sönder och tänker: är det fel av mig att älska människor som ni verkar hata?
Många som läser det här kommer säkert tro att jag är si och så, men jag bryr mig faktiskt inte för de som känner mig vet hur jag är.

© mathilda josefina
Jag är inte oskyldig, innan jag började i min nuvarande klass hade jag fördomar mot folk som kanske hade det lite bättre ställt med pengar än jag. Men jag gav dem en chans och de flesta är jävligt okej faktiskt :) Självklart har jag märkt att jag har haft rätt i andra fall om andra människor men ändå.
Det jag känner mig mest ledsen för är alla fördomar mot så kallade "blattar" & "förortsbor" (dvs. exempelvis blåa linjen) och EMOs. Ja, jag har bott och växt upp i Akalla och min instinkt säger att jag ska försvara mig själv, men det är inte bara därför. Jag tycker helt ärligt inte illa om någon om jag inte har en anledning till det. Men jag ska berätta en sak. Under min uppväxt lärde jag känna så många underbara personer spelar ingen roll om de är invandrare eller inte, och där kände jag mig mer hemma än vad jag nånsin har gjort någon annanstans. Självklart är det mycket kriminalitet men det är det på många andra ställen också, och det handlar inte om vart man är född utan hur man är som person.
EMOs är inte att skära sig själv, lyssna på Kent eller My Chemical Romance. Jag känner folk som hatar kent men som fortfarande skär sig och är underbara personer och jag känner folk som är precis tvärtom. Älskar kent men som aldrig ens skulle kunna tänka sig att skada sig själva.
Jag själv skulle aldrig uttrycka mig med orden EMO för jag vet inte exakt vad det hela handlar om. (någon för gärna förklara för mig) Jag tycker det är "fel" att skära sig OCH bara tycka synd om sig själv, liksom bara se det mörka i livet. Jag tycker däremot inte att det är fel att skära sig. Jag vet hur det är när ilskan eller sorgen inte har någon annanstans att ta vägen, jag har stöttat vänner till 100% som har varit i den sitsen och många av dem har verkligen förklarat för mig hur det känns och jag tror dem. Jag blir arg och ledsen när jag hör sånna saker, mitt hjärta går sönder och tänker: är det fel av mig att älska människor som ni verkar hata?
Många som läser det här kommer säkert tro att jag är si och så, men jag bryr mig faktiskt inte för de som känner mig vet hur jag är.

© mathilda josefina
Kommentarer
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg:
