Hej :)

Igår gick jag till skolan, och vädret vad UNDERBART *ironi*, det bara öste ner och jag hade liksom fixat mitt hår i en halvtimme för att göra ett bra intryck men nej nej, vädergudarna var inte med mig.
Jag gick in i klassrummet och det att bara en person där då, men det droppade in fler och fler personer under tiden och till slut var hela klassen samlad i en pinsam tystnad.
Under dagen lärde vissa känna varandra och det kanske var redan då jag hamnade utanför, klart jag pratade med tjejerna i klassen som för övrigt verkar vara heeeelt underbara personer, men jag har inte riktigt känt mig hemma där. De andra är innifrån stan medans jag själv bor en bra bit ifrån, och jag är verkligen inte rik och har inte råd att köpa de dyra märkeskläderna och liknande, jag är inte den som heller vill vara så, jag trivs bra med mitt liv som det är :)
men det känns verkligen jobbigt att känna sig lite utanför, de andra verkar vara så öppna mot varandra och ingen har direkt kommit fram till mig och velat prata.
Jag har Becca, Vera, Maria och Robban i de andra klasserna men det är ju självklart inte samma sak, jag skulle gärna vilja ha någon att vilja lära känna och alla säger att det bara har gått två dagar, och det är väldigt sant, men tänk om det aldrig händer, tänk om ingen är intresserad av att prata eller lära känna mig?

Jag är den personen som vill gå runt i mjukisar ibland, och jag är den som självklart bryr mig om utseende, men jag köper det jag har råd med och det som sitter bra, mer än så är det inte.
Jag är den som skulle vilja vara den "populära tjejen" ibland men som samtidigt inte vill vara någon annan än mig själv, jag är den som alltid har haft lättare att umgås med killar eftersom tjejer alltid är så tjejiga och jag är den jag är helt enkelt, även om jag vill ha en vän så tänker inte jag ändra på mig själv heller.

puss och kram